Fittan intar scenen – Kunskapens Frukt på Borås Stadsteater

Robert Elmengård SuperstudioFoto: Robert Elmengård / Superstudio


Borås Stadsteater, Lilla scenen
Av: Liv Strömquist, dramatisering ensemblen
Regi: Mattias Brunn
Skådespelare: Elin Bornell, Anna Harling, Peter Lorentzon
Nypremiär på Backa Teatern (Göteborg) 3 december


 

”Och då på den tiden, då ritade man upp fittan typ såhär: här är några blygdläppar, och innanför dom ett hål. Och ovanför det hålet… där finns INGENTING.”

Ungefär så har det känts, i nästan hela mitt liv. Det är inte så att jag varit omedveten om klittans existens. Men det som finns nedanför min midja och ovanför mina lår har framställts som ett mysterium. Inget en talar om utan något som bara existerar ”där nere”. En grej som inte sällan tillintetgörs till ingenting. Vi har fått nog, och nu står fittan på scen.

Hösten 2014 kom Liv Strömquist ut med serieboken Kunskapens Frukt, den sätts nu upp som pjäs på Borås Stadsteater. Avant var på plats för premiären, lika förväntansfulla som resten av den fullsatta salongen. Vi är många som läst boken och älskat den. Kanske är det just därför extra viktigt att detta blir bra. För de vanliga farhågorna när det gäller böcker som blir film eller teater har inte gjort undantag för denna premiär. Tankar om vad som kommer få plats och vad som kommer klippas blandas med en känsla av förväntan.

Liv Strömquist karaktäristiska skarpa och ironiska humor är den röda tråden. Visst är många scener tagna direkt ur boken, men en hel del är också nytt. Exempelvis ett grymt peppigt sångnummer i klittans ära. Även mycket av Strömquists estetik känns igen i allt från skådespelarnas tröjor, till att ge liv åt hennes mensande rullskridskoåkare i ballerinakjol. Det är något som bokläsare kan uppskatta.

Kunskapens Frukt är en rolig, inbjudande, sorglig men framförallt utbildande pjäs. Skådespelarna Elin Bornell, Anna Harling och Peter Lorentzon folkbildar på ett skämtsamt, ungdomligt och tragikomiskt sätt. Det känns som pjäsen är riktad mot yngre människor, trots det sitter folk i alla åldrar i publiken. Och alla älskar det. Vi är uppspelta och deltagande. Det kan vara bra att påminnas om att allt inte behöver vara riktat till ”vuxna” för att det ska vara universellt gångbart. Och vi behöver skolas om, efter den pissiga sexualundervisning vi utsatts för.

Men historien om fittan är sorglig. Gång på gång berättas om fruktansvärda saker män utsatt fittan för i alla tider. Till exempel har hysteri (med mera, typ vad helst kvinnor pysslat med som inte killar gillat) behandlats med att operera bort klitoris. Lorentzon skriker att man opererat bort klitoris på en femåring, för att i nästa sekund dans loss och onanera. Det är snabba svängar i pjäsen. Ibland kan publiken behöva en andningspaus istället att kastas in i vad som kan kännas som omotiverade musiknummer där det mest känns som att rekvisita flyttas från ena sidan av scenen till den andra.

Men vi gillar den här pjäsen. Den är peppande, stärkande och smart. Det finns inte mycket att klaga på. Kunskapens Frukt, i både bok- och teaterform, borde vara obligatorisk i all sexualundervisning. Så ni som vill dyka ner i trosan och äntligen få en vettig lektion om fittan, se Kunskapens Frukt.

Lämna en kommentar

  • (kommer inte att publiceras)