Den gröna bluffen

Greenwash. Green Wash = Grön tvätt. Likt en pengatvätt tar man ett miljömässigt smutsigt varumärke eller företag, men istället för rena pengar så får man ett grönt, dvs. rent, samvete. Det används av företag som insett att miljöfrågorna ligger rätt i tiden och att om de inte hoppar på tåget nu så kommer det att avgå med dem kvar på stationen. Vad det handlar om är marknadsföring vars enda syfte är att få företagen att framstå som mer miljövänliga än vad de egentligen är. Ofta rör det sig om företag som satsar mer pengar på marknadsföring som ska få dem att framstå som miljöhjältar, än vad de satsar på faktiska miljöinsatser.

Ett av de bästa exemplen är ett stort statligt energiföretag här i Sverige. Inför klimatmötet i Poznan 2008 hade de en stor kampanj som skulle få dem att framstå som ett miljövänligt företag. De hade reklamfilmer, hemsidor och en kampanj där privatpersoner uppmanades att underteckna deras klimatkrav till beslutsfattarna. För varje signatur tillverkades en orange plastgubbe. Dessa plastgubbar gav sig sedan tillsammans med energiföretagets personal ut på en egen demonstrationskampanj runt om i Europa. De ställdes upp i olika länder samtidigt som energiföretagets personal fanns till hands för att svara på frågor från allmänheten. Samtidigt som företaget ifråga utåt sett lobbar för att minska koldioxidutsläppen kommer under åren 2009 – 2013 endast 28 % av deras totala satsningar vara på förnyelsebar el – resten kommer med andra ord satsas på miljöförstörande el.

Det är enkelt att gå på greenwashingknepen. En produkt med ett namn som associerar till miljön är ett vanligt sätt att få folk att köpa produkten. Det finns också varianten med falsk miljömärkning, vilket innebär att företagets eget miljömärke markerar produkten som ett bra miljöval. I själva verket finns det inga garantier utöver företagets eget ord på att deras produkt gynnar miljön. Vill man vara på den säkra sidan är det bättre att köpa en produkt med en fristående miljömärkning. Andra klär in sina annonser och reklamfilmer i en estetik som för tankarna till miljön, såsom växt- och djurliv och färgen grön i allmänhet. En annan taktik är att använda sig av många krångliga uttryck och siffror i sina annonser. Om konsumenterna inte förstår annonsen kan de aldrig få reda på att dess miljöbudskap är bluff och båg.

Ett bra exempel på att ge en produkt ett namn som associerar till miljön är begreppet ”miljöbil”. När man hör det tänker man automatiskt att det är en bil som är bra för miljön, men en bil kan aldrig vara bra för miljön. Dagens så kallade miljöbilar kan tankas med både etanol och bensin, och det finns inga garantier för att etanol kommer vara det drivmedel som används främst. Sedan kan man också ifrågasätta de positiva effekterna av etanolen. Det finns lagar kring vad som får och vad som inte får användas inom marknadsföring och begreppet miljöbil bryter solklart mot förbudet att anspela på miljön om man inte kan styrka produktens miljömässigt förbättrande eller ej påverkande egenskaper.

Det är inte bara miljöargument som blir missbrukade av företag i marknadsföringssyfte. Andra varianter på begreppet Greenwash är Bluewash som innebär att företagen vill bli förknippade med FN, trots att de agerar på ett sätt som är direkt motsägelsefullt till FN:s arbete. Sweatwash är också vanligt och berör företag som använder sig av barnarbetare i sweatshops, för att dölja detta har de kampanjer som ska visa upp en annan mer human sida av dem. Ytterligare ett exempel är Pinkwash, begreppet syftar på företag som vill framställa sig som engagerade i kampen mot bröstcancer när de i själva verket ägnar sig åt verksamhet som kan öka bröstcancerfallen.

JENNIE MARTINSSON

Primär källa:
Miljöförbundet Jordens Vänner – Greenwash – Grönmålning av svarta miljösamveten

Läs också:
http://stopgreenwash.org/
http://www.guardian.co.uk/environment/series/greenwash

Lämna en kommentar

  • (kommer inte att publiceras)