Den slående likheten mellan en roman och en verklighet

Ingen stannar här som förfalskar verkligheten i något som helst avseende” säger John Galt i romanen Och Världen Skälvde av Ayn Rand. Frågan om den sanna verkligheten är ständigt aktuell, inte minst i vår samtid.

John Galt talar i citatet ovan om dalen där världen enligt bokens huvudkaraktärer skall återfödas. Romanen, enligt Rands egen beskrivning av temat, är en demonstration av det rationella självintressets moralfilosofi, objektivismen. I dalen råder en liberalistisk syn där näringsidkaren ges fritt spelrum utan statliga regleringar. Världen utanför bedriver en rakt motsatt politik vilket dalen är ett uppror mot. Förutom likheter med vår samtida verklighet finns även likheter mellan Jean Baudrillards teori om hyperrealiteter och det som i Rands roman orsakar världens förfall.

Dagens värld beskrivs av många forskare, tyckare och allmänintresserade som fragmentarisk och i ett tillstånd där gamla strukturer är i upplösning. Verkligheten som vi känner den är allt för komplex idag för att kunna ge en allmängiltig beskrivning. Idag är det inte längre utopiska ideologier som formar människors åsikter och värdeuppfattningar. I de sekulariserade länderna finns inte längre religionen som självklar förklaringsmodell och given värdegrund.  Samhället i Rands roman står inför liknande utmaningar som de vi möter idag.

Huvudpersonen Dagny Taggart kämpar för att rädda sin järnväg. Det som hindrar henne är ett sätt att tänka, en ideologi, som är lik den kommunistiska men som inte namngivs i boken. Politiker, forskare och mindre lyckade företagare, som utgör makten i bokens Förenta stater, ställer sig bakom denna ideologi. De tror inte på fritt företagande, utan inför allt fler direktiv som reglerar exempelvis företagens profiter och upphäver patenträtten. Världen utanför består av folkrepubliker som styrs med staten som enhällig beslutsfattande makt och med vad som kan beskrivas som en planekonomisk modell. Där råder misär utan hopp om bättring och pirater härskar återigen på världshaven.

Det är inte bara i näringslivet och politiskt som denna ideologi gör sig märkbar, den väcker också befolkningens mörka sidor. Karaktärerna som Miss Taggart möter utanför affärsvärlden bär alla på en hopplöshet, livsglöden hos dessa människor har släckts. Fattigdomen växer när de stora fabrikerna läggs ner, staten som går in och tar över klarar inte av att få fabrikerna lika lukrativa som tidigare. En typ av Jantelag råder, där staten inkvoterar människor på olika poster. Det resulterar i att de kompetenta förtrycks, medan de med mer ringa kunskaper och arbetsmoral hyllas. Staten fördelar vem som ska göra vad inte utefter kompetens, utan enligt vad de kallar ”rättvisa”.

Samhället i romanen faller samman på ett sätt som påminner om Baudrillards ”The precession of Simulacra” där vår samtid beskrivs enligt följande: ”today it is the territory whose shreds slowly rot across the extent of the map”, som syftar till Baudrillards metafor om Borges fabel där en karta ritas i naturlig storlek, vars likhet med sin avbild gör att den förväxlas med den verkliga världen. Citatet är ett exempel på att inte ens verkligheten, kartans egentliga avbild, är skonad från att upplösas. Det är en beskrivning av en sönderfallande verklighet, där det i stället råder hyperrealiteter enligt Baudrillard. Han menar att idag är till och med simuleringar modeller av en ursprungslös verklighet, en hyperrealitet. Det samma sker i Ayn Rands roman. De som står emot miss Taggarts utopi, verkar inte själva se världen som den är, utan baserar sina värderingar på ett idealistiskt plan, som i den verkliga världen får motsatt effekt. Deras idealism föder inte mänsklighet, utan djuriskhet. Den föder inte ett demokratiskt samhälle utan ett förtryck av friheten.

Rands verk berör på många plan aspekter som är aktuella även idag. Förutom likheten mellan en förlorad verklighet och den postmoderna hyperrealiteten, är även de tydliga politiska riktlinjerna i boken relevanta idag då de stora politiska ideologierna inte längre återfinns i riksdagspartiernas politik. Den samtida omvärlden tyngs av krig, fattigdom och diktaturer existerar alltjämt. I Sverige stiftas lagar som hotar integriteten och man kan påstå att vår demokrati är en ”demokratur”, där medborgarnas röster knappast spelar någon roll då representanterna i riksdagen ändå röstar efter eget bevåg. Dagens människor oroar sig över sin identitet och sina livsval i en värld där de stora frågorna saknar tydliga, givna svar. Konklusionen av detta är att det finns problem, konflikter och orosmoment i världen, i Sverige och i vår vardag som är komplexa. Baudrillards teori kan göra samtiden mer förståelig, men samtidigt om den ses som sann, blir jakten på en ”äkta” verklighet omöjlig.

Någonstans måste den ”äkta” verkligheten återskapas för att diskussionen kring mänsklighetens alla dimensioner skall kunna konkretiseras och därmed göras förståelig. Kanske bör man återigen diskutera helhetsmodeller, ideologier och filosofier, som alternativa lösningar på hur världen ska styras och formas.

Rands filosofi är på grund av sin kapitalistiska anda inte den mest självklara i svensk politik, eftersom den historiskt sett präglats av en socialistisk agenda, och ser man till partiernas sakfrågor håller de sig sällan inom sina ursprungliga ideologiska ramar. Rand och Baudrillard rör sig på var sitt filosofiskt plan, men samtidigt verkar de ha beröringspunkter i frågorna kring sanning och verklighet. Rand hann inte uppleva det postmoderna i full blomning, men ändå är hennes iakttagelser och analyser av vad i samhället som stjälper det, som sträcker sig historiskt på både ett filosofiskt och politiskt plan, relevanta i sin detaljrikedom och rationalitet. Framförallt präglas Rand av ett hopp om framtiden, snarare än av stundande dystopi, vilket i sig kan utgöra en värdefull röst i ett samhälle inte helt olikt det i Och Världen Skälvde.

ANGELICA RUCKSTUHL

Lämna en kommentar

  • (kommer inte att publiceras)