Var bor bohemen?

I ett avsnitt av Kobra på SVT (5/4-11) diskuteras Bohemens roll i dagens moderna samhälle. Är livsstilen utdöende eller har den förklätts och delats upp i olika subkulturer? En bohem beskrivs som en konstnär, en poet eller en författare vars liv centreras kring lidelsen och passionen för konsten och kärleken. Bohemen är en person som lever utanför samhället och prioriterar lycka och kärlek framför pengar och berömmelse. Vem kan kalla sig bohem i dagens samhälle? Finns det några bohemer kvar i vår tid då allt präglas av elitism i form av karriär och pengar? Bohemens livsstil har kommit att representera det konstnärliga levandet som alla trendkänsliga personer tycks vilja ha en liten bit av. Samtidigt som du har ett välbetalt jobb kan du med hjälp av ”imagen” som bohem tyckas vara lite konstnärlig. Idag är det medelklassmänniskor med helt andra förutsättningar som vill kalla sig bohemer, men varför är det så?

Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet låg de billigaste lägenheterna på vinden och det var där vi fann bohemerna. Men den typen av bohem försvann för längesen. Att bo under takåsarna i exempelvis New York, Paris, Berlin, Stockholm eller Göteborg har idag kommit att bli en mycket dyr affär. Det kallas ”gentrifiering” när gamla industriområden och arbetarkvarter förvandlas till populära och dyra områden. Industriområdena och arbetarkvarteren blir lukrativa i och med den bohemiska karaktär som skapats av de konstnärer och bohemer som bott i området. En slags kultur som kommit att romantiseras och som många fler vill vara en del av. De tidigare billiga kvarteren blir dyra på grund av att folk med mer pengar och högre krav på boendestandarden bestämmer sig för att flytta in i områdena. Detta yttrar sig i höjda marknadshyror och de konstnärer och bohemer som bor där måste flytta ut på gatan och dra vidare och då är gentrifieringsprocessen redan i gång.

Varför blir den enkla livsstilen så populär bland dem som inte behöver leva enkelt och fattigt? En bohems mentalitet utgörs lite av ”det blir som det blir”, en spontanitet som utformas av det enkla som finns tillgängligt runt omkring en, så det kanske inte är så konstigt att livsstilen inspirerar unga människor med mycket pengar som vill leva enkelt. Livsstilen har blivit anammad av så kallade ”rika trettisar” d.v.s. unga medelålders kulturarbetare som vill leva bohemlivet i vindsvåningar, men trots att de vill ha det enkla livet har de också krav, de behöver ett ordentligt kök och badrum med varmvatten vilket bidragit till att vinden omvandlats från billiga vindsrum för hemlösa bohemer till dyra bostadsrätter.

Samhället anpassas inte till ”fria liv” längre. Det finns inget utrymme för människor att flytta omkring. Bo lite där man vill bo, sova utomhus, vara hemlös och endast leva för sitt konstnärliga skapande. Samhällstrukturen accepterar inte människor som inte följer den. Att alla arbetar, betalar vårt boende och har en stadig inkomst är det viktigaste. Utrymmet för kultur och fritänkande blir mindre och mindre. Barn uppfostras tidigt i skolan att följa ett mönster och avvikelser diagnostiseras ibland som koncentrationssvårigheter och ADHD. Egentligen kanske barnen inte är anpassade till att vara som alla andra och skulle kanske må bättre av att utveckla sin kreativitet.

Att vara bohem har blivit kommersiellt. Att betala väldigt mycket för att se fattig ut är inget som är konstigt utan en tyst överenskommelse, säger Salka Hallström Bornold i programmet Kobra. Hon exemplifierar det svenska modet som gärna inspireras av bohemiska förebilder som exempelvis Patti Smith, en stil som inte är speciellt utmärkande men samtidigt lite sliten och ändå mycket dyr. Denna ”look” passar bra in för dem som vill klä sig som bohemer men i själva verket inte är det. Att leva som en bohem, inte ha ett vanligt nio till fem jobb, flanera på caféer och restauranger, ägna sig åt kultur och nöjen har blivit till ett måste i de flesta människors liv. Man arbetar på sitt jobb bara för att man absolut måste eller så ägnar man sig åt ett arbete som även är ett intresse, så att man kan få ut så mycket som möjligt av det fina i livet. Bohemen har blivit romantiserad av dagens unga klientel som samtidigt vill tjäna pengar men vill verka avslappnad, konstnärlig och fri. Att vara fri och bestämma sitt eget öde har i idag blivit till en del i förverkligandet av sig själv.

Trots bohemstilens popularitet sägs de äkta bohemerna ständigt vara på gränsen till utrotande. På grund av att vårt moderna samhälle inte accepterar människor som lever utanför strukturen, får bohemen svårare och svårare att hålla sig kvar. När de stora städerna i USA byggdes under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns det så kallade ”hobos”.  De var unga män som flyttade runt i amerikanska städer för att hitta tillfälliga arbeten. Dessa ”hobos” var säsongsarbetare som drogs till de stora städerna där de behövdes som arbetskraft. Chicago var under 20-talet navet för handel och transport i Amerika och alla järnvägslinjer korsades där, vilket gjorde att alla människor som var på resande fot passerade Chicago och staden blev därför mötesplats för ”hobos”. I New York och Chicago växte det upp kvarterssamhällen runt ”hobos”, som höll till i de fattigaste stadsdelarna i staden. Kvartersamhällena anpassades till ”hobons” livstil och gruppen utvecklade egna tidningar där det skrevs information som endast var relevanta för dem. Det fanns egna regler och exempelvis speciella frisörer och så vidare som bara fanns till för att ”hobon” fanns. USA var i en expansionsfas under denna tid och ”hobos” fyllde en strukturell funktion. För att expansionen skulle kunna ske behövdes denna extra arbetskraft och man behövde rörliga arbetare som kunde komma när man behövde dem. Men i och med att jobben blev klara och de stora städerna expanderades så försvann ”hobon”.

I vår tid finns det inga hemlösa arbetare som reser runt från stad till stad för att arbeta, åtminstone har det inte vuxit upp några anpassade samhällen för dessa. Hemlösa arbetare skulle kanske kunna kategoriseras på svenska som luffare. Luffaren ses av många vanliga människor som oansvarig och helt fel ute. Om inte runtresande människor ser ut som backpackers tror man att det är något fel på dem. Att vara rotlös och gå sin egen väg ger signaler om att man har problem med sig själv och möjligtvis skulle man behöva söka sig till en psykolog. Det finns inte längre lika stora möjligheter för bohemen att bo i städer. Väljer man att leva utanför den moderna strukturen så passar man inte in i storstaden. Städerna välkomnar inte längre fattiga människor som hjälper till att bygga upp kulturen och själen i staden, istället handlar allt om ny fräsch bebyggelse och ordning och reda. Det viktigaste är att tjäna pengar på staden och expandera den för människor som har råd att betala. Har man en låg inkomst kan man inte längre bo på vinden för den är nyrenoverad för någon med stabil och hög inkomst. Istället flyttar bohemerna och konstnärerna ut på landsbygden där de kan leva som de vill i något nergånget torp. Men vi i städerna får inte ta del av konsten och de bohemiska influenserna utan försöker kopiera dem med hjälp av pengar och konsumtion, vilket blir påklistrat och själlöst.

Var finns de tvättäkta bohemerna idag? Ja, inte i gentrifierade arbetarkvarter och i vindsvåningar, men kanske i förorten och ute på landet eller runtflackande på ett tåg någonstans i Indien? Bohemens liv har, som sagt, kommit att kommersialiseras och blivit till ”en idé om hur man vill vara och hur man vill leva sitt liv”, som Kristoffer Lundström säger i Kobra. Det fanns en tid då samhället tillät människor som levde annorlunda, och det fanns en mycket lägre boendestandard som egentligen inte var särskilt hälsosam. En tid vi gärna romantiserar som ett ideal av hur man ska leva ett enkelt liv. Det som är sant är att människor inte hade samma möjligheter som vi har nu och gjorde det bästa man kunde av sin situation. Nu plockar vi hejvilt bland diverse inspirationskällor för att pryda våra hem eller kroppar med vackra och gamla bohemiska ting för att försöka utmärka oss som speciella och konstnärliga fast vi egentligen inte alls är det.

Vi får lära oss att minnas och tänka på varifrån bohemattributen egentligen har sitt ursprung för att få en djupare förståelse för hur man levde som bohem förr och varför man gjorde det. På något sätt blir det lite märkligt att man som väldigt rik väljer att leva som någon väldigt fattig person gjorde för hundra år sedan. Men samtidigt bör man ha uppsikt, för ibland stöter man på de där tvättäkta konstnärsjälarna till bohemer som fyller ens tillvaro med något alldeles speciellt.

JOHANNA MOLIN

Se mer:

http://svtplay.se/v/2383646/kobra/del_4_av_13__kobra_om__boho-chic_

2 Responses to “Var bor bohemen?”

  1. Gunnel

    Det vore helt underbart att kunna va lite som en boheme och inte vara så förbskat pedantisk, tyvärr så är jag alldeles för städnojjig.
    Gunnel

  2. Maria

    Bra artikel. För mig är detta ett stort frågetecken, för visst har vi finare boenden idag, men vi kan sällan välja hur enkelt vi vill leva. Att leva med ett stort frihetsbehov har blivit näst intill omöjligt i Sverige.
    Maria

Lämna en kommentar

  • (kommer inte att publiceras)