När vår bultande kärna har laddat ur och någon annans inte längre klappar i takt är det dags att lämna över stafettpinnen. Våra hjärtan, liksom lungor och lever kan bli någon annans räddning. Tillvarons skörhet är ett faktum, men samtiden håller onödigt fast vid sitt skeva förhållande till individens undergång.

Det ömmar lite att tänka på den där vägen som vi alla ska vandra, men för någon annans existens skull får man nog blunda för sin egen förgänglighet. Det där donationskortet som ligger i plånboken och lurar är inte bara ett i mängden, det är en påminnelse om att tiden inte är tidlös.

Bara tre decennier bort återfinns den första lyckade hjärttransplantationen som genomfördes i Sverige. Utvecklingen går med gynnsamma resultat framåt och vi kan göra nu, så mycket mer än då. Kroppen och vetenskapen möts och den fördelaktiga konsekvensen blir levande tillstånd. Det kan verka som om vi blivit födda i en tid av liv.

I samtidens ratande av åldrande betyder en rynka ett inte så litet steg närmare döden. Man polerar ytan till glänsande ungdom. Talar man inte om det och framförallt ser man det inte, så finns det inte, eller? Ynglingens släta hy utgör den väg som leder till ett träsk av tabun.

Att erbjuda en del av sig själv för någon annans överlevnad är oundvikligen sammankopplat med livet efter detta och rädslan inför just detta. Oron omfattar inte bara fruktan för att förlora livet som vi känner det här på jorden, men också det existerande, eller rättare sagt icke-existerande, som väntar.

Den där rynkan som skall bekämpas med varje medel är inte så banal som man först kan tro, det är en indikation på en ohälsosam distans till vår relation med bortgången. I tanken befinner vi oss så långt bort från döden vi kan komma.

Förmodligen är det just därför organdonation är skrämmande att tala om för många – vi blir tvingade tänka på att vi alla en gång skall gå ur tiden. Men när kroppen återgår till ett stadium av stillhet önskar åtminstone jag att min insida blir någon annans 20 år.

(*ett genomsnittligt mänskligt hjärtas vikt)